Ja vilken reaktion det blev på att vi kom tillbaka efter en veckas frånvaro! Det värmer att ni fortfarande vill läsa det vi skriver. Det där med åldern och hur länge man suttit som politiker är ett ständigt återkommande ämne vart man än vänder sig. Och visst kan även vi konstatetera att ett engagemang inte kan ha ett bäst-före-datum men vi har sett vid flera tillfällen där yngre förmågor inte rår på att knuffa bort de stora, döende elefanterna i politiken. Och sedan måste man se framåt, om du har passerat 70 är det möjligt att även kandidera för fyra år till?
Den som är äldst bland våra nu aktiva politiker är Walle Madebrink (FP) med sina starka 89 år och 159 dagar. Den som är äldst bland de ordinarie ledamöterna i kommunfullmäktige är Clarrie Leim (C) som är 73 år och 214 dagar. Av de ordinarie är 8 stycken av dem över 70 år och 12 stycken av 31 har uppnått pensionsålder. Hur vi än vrider och vänder på begreppet engagemang så kan vi inte komma ifrån med att våra förtroendevalda riskerar att tappa kontakt med den moderna världen. Det är fullt naturligt att vid 70-års ålder inte hänga med lika väl i all utveckling som aldrig slutar lägga i en högre växel. Men ändå skall de här människorna ta beslut som direkt påverkar din vardag medborgare. De bär ändå på det enorma ansvaret i nämnder, styrelser och fullmäktige oavsett ålder, engagemang eller erfarenhet. En hög placering på en valsedel betyder mer eller mindre en automatisk plats i åtminstone kommunfullmäktige i fyra år framöver med ett arvode rakt ner i fickan. Det kanske inte är så mycket pengar att prata om för det kan väl ändå inte vara ett av de högsta argumenten för att uppehålla en stol i sessionsalen år efter år?
Men vi kan tyvärr konstatera att vi har hört från flera förtroendevalda som enbart kommer dit för den lilla extra slanten. Och det kunde vi även se på de som tidigare varit så engagerade men när arvodet försvann så försvann även de personerna lika snabbt. Jag ställer även mig frågande till alla de politiker som har uppdrag i nämnder och styrelser men som aldrig satt sin fot på kommunfullmäktige. Vore inte det den politiska höjdpunkten i månaden för den som är med i spelet? Ja som vi redan skrivit så många gånger är det val i år och då ligger ett ansvar på er medborgare. Ni bär på rösträtten som ger er möjligheten att bestämma vilka som kommer styra Älvkarleby kommun fyra år framöver. Kom ihåg det när ni känner att gnället börjar krypa längs ryggen. Hade ni alla som fastnat i soffan tagit er upp för att lägga er röst kanske situationen för envar varit annorlunda. 2010 var valdeltagandet 82.08% vilket är några procent lägre än rikssnittet och det är vi inte nöjda med. Den här gången måste fler ta sitt demokratiska ansvar, så enkelt är det!
Den som är äldst bland våra nu aktiva politiker är Walle Madebrink (FP) med sina starka 89 år och 159 dagar. Den som är äldst bland de ordinarie ledamöterna i kommunfullmäktige är Clarrie Leim (C) som är 73 år och 214 dagar. Av de ordinarie är 8 stycken av dem över 70 år och 12 stycken av 31 har uppnått pensionsålder. Hur vi än vrider och vänder på begreppet engagemang så kan vi inte komma ifrån med att våra förtroendevalda riskerar att tappa kontakt med den moderna världen. Det är fullt naturligt att vid 70-års ålder inte hänga med lika väl i all utveckling som aldrig slutar lägga i en högre växel. Men ändå skall de här människorna ta beslut som direkt påverkar din vardag medborgare. De bär ändå på det enorma ansvaret i nämnder, styrelser och fullmäktige oavsett ålder, engagemang eller erfarenhet. En hög placering på en valsedel betyder mer eller mindre en automatisk plats i åtminstone kommunfullmäktige i fyra år framöver med ett arvode rakt ner i fickan. Det kanske inte är så mycket pengar att prata om för det kan väl ändå inte vara ett av de högsta argumenten för att uppehålla en stol i sessionsalen år efter år?
Men vi kan tyvärr konstatera att vi har hört från flera förtroendevalda som enbart kommer dit för den lilla extra slanten. Och det kunde vi även se på de som tidigare varit så engagerade men när arvodet försvann så försvann även de personerna lika snabbt. Jag ställer även mig frågande till alla de politiker som har uppdrag i nämnder och styrelser men som aldrig satt sin fot på kommunfullmäktige. Vore inte det den politiska höjdpunkten i månaden för den som är med i spelet? Ja som vi redan skrivit så många gånger är det val i år och då ligger ett ansvar på er medborgare. Ni bär på rösträtten som ger er möjligheten att bestämma vilka som kommer styra Älvkarleby kommun fyra år framöver. Kom ihåg det när ni känner att gnället börjar krypa längs ryggen. Hade ni alla som fastnat i soffan tagit er upp för att lägga er röst kanske situationen för envar varit annorlunda. 2010 var valdeltagandet 82.08% vilket är några procent lägre än rikssnittet och det är vi inte nöjda med. Den här gången måste fler ta sitt demokratiska ansvar, så enkelt är det!
skriven
Vem representerar då ungdomarnas och de yngre om åldersskillnaderna är så stora då 1/3 av ordinarie ledamöterna har uppnått pensionsålder. Inte konstigt att man inte får ungdomar att rösta eller engagera sig om åldersskillnaden är så stora! Vore intressant att att veta den yngsta, ordinarie ledamöterna är ? Vågar man gissa på över 30 kanske närmare 40 :-)
Det är ju nästan åldersdiskriminering i politiken i Älvkarleby! Tycker att partierna borde kunna ta ansvar iallafall åtminstone ta en funderare och se vad de kan göra åt det! Klart man kan ju skylla på att det inte finns några yngre men om de inte släpps fram och motiveras så kommer de aldrig att finnas heller!
Jag kryssar alltid i någon yngre när jag röstar och kommer att göra det 2014. Så oavsett vilket parti man röstar på så uppmuntrar jag er att kryssa ungt! För att motivera de unga aktiva och kanske ge de en chansa att få vara med om de får många kryss!
skriven
Problemet kanske ligger i att det är svårt att kombinera småbarnsliv och yrkesliv med politisk fritid. Jag tror att samtliga partier skulle lyfta fram ungdomar och unga vuxna om de fanns med i medlemslistorna men de ungdomar som jag träffat vill förändra samhället men inte genom politiska partier. Här bör nog partierna fundera på varför inte se lyckas göra politiken intressant för ungdomar och hur unga vuxna och småbarnsföräldrar